{"id":939,"date":"2012-10-19T06:28:19","date_gmt":"2012-10-19T04:28:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ivk.nu\/?p=939"},"modified":"2012-10-31T10:08:43","modified_gmt":"2012-10-31T09:08:43","slug":"arbetskamraterna-pa-ivk-larde-mig-beharska-det-svenska-spraket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ivk.nu\/?p=939","title":{"rendered":"\u201dArbetskamraterna p\u00e5 IVK
l\u00e4rde mig beh\u00e4rska det
svenska spr\u00e5ket\u201d"},"content":{"rendered":"

Bakom uttalandet st\u00e5r Nassim Hashemi. Han \u00e4r 59 \u00e5r och \u00e4r f\u00f6dd i Afghanistan. Nassim understryker hur viktigt det \u00e4r att l\u00e4ra sig det svenska spr\u00e5ket och att \u00f6va p\u00e5 svenskan hela arbetsdagarna tillsammans med svenska arbetskamrater. Att beh\u00e4rska det svenska spr\u00e5ket \u00e4r definitivt en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att komma in i det svenska samh\u00e4llet. <\/span>
Jag jobbade hos IVK och i slalombacken i \u00c5s under 1 \u00e5r och 6 m\u00e5nader. Jag \u00e4r mycket tacksam f\u00f6r t\u00e5lamodet som arbetskamraterna hade med mig. N\u00e4r jag sa n\u00e5got felaktigt p\u00e5 svenska s\u00e5 r\u00e4ttade de mig. Detta p\u00e5gick varje arbetsdag. Under den sista perioden hos IVK b\u00f6rjade jag f\u00e5 \u201dkl\u00e4m\u201d p\u00e5 spr\u00e5ket \u00e4ven om mycket \u00e5terst\u00e5r \u00e4nnu. Idag arbetar Nassim p\u00e5 \u00c5terbruket i Bj\u00e4sta. Har f\u00e5tt en h\u00f6gre l\u00f6n vilket naturligtvis gagnar min familj. Jag har k\u00e4mpat h\u00e5rt under hela mitt liv genom m\u00e5nga sorger och annat el\u00e4nde och som jag idag kan och v\u00e5gar ber\u00e4tta om.<\/p>\n\"Nassim\n

Nassim Hashemi. Foto: \u00a9 Anders Bystr\u00f6m<\/a><\/span><\/p>\n

Jag \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Afganistan och i staden Kabul tillsammans med fem andra syskon. Tre br\u00f6der och tv\u00e5 systrar. Min pappa arbetade som lastbilschauff\u00f6r. Jobbade mycket med att bygga v\u00e4gar i och kring Kabul. Mamma arbetade i hemmet och med att sk\u00f6ta familjen. Kort sagt, vi levde ett ganska bra liv. Ordning och reda. Kl\u00e4der p\u00e5 kroppen. Mat p\u00e5 bordet varje dag.<\/p>\n

Jag fick m\u00f6jlighet att g\u00e5 i skolan och l\u00e4rde mig mycket. I Afghanistan \u00e4r det f\u00e5 f\u00f6runnat att g\u00e5 i skolan. Ett av sk\u00e4len till det \u00e4r att familjen m\u00e5ste betala f\u00f6r allt utbildningsmaterial. Oftast \u00e4rver barnen i syskonskaran skolb\u00f6ckerna mm. Samtidigt inneb\u00e4r detta att man m\u00e5ste vara mycket aktsam om skolmaterialet s\u00e5 att det g\u00e5r att anv\u00e4nda under m\u00e5nga \u00e5r. I sammanhanget b\u00f6r till\u00e4ggas att 75 procent av befolkningen i Afghanistan inte kan l\u00e4sa och skriva. Personligen \u00e4r jag \u00f6vertygad om att det handlar om ekonomi och om hur landets inkomster f\u00f6rdelas.<\/p>\n

I skolan gick det mycket bra f\u00f6r mig och s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjade jag p\u00e5 universitet i Kabul. Hade best\u00e4mt mig f\u00f6r att bli l\u00e4rare. Det \u00e4r ett yrke som har mycket h\u00f6g status i Afghanistan. \u00c4r man l\u00e4rare s\u00e5 m\u00f6ts man med stor respekt i samh\u00e4llet. Efter avlagd examen b\u00f6rjade jag arbeta p\u00e5 grundskolan i Kabul som l\u00e4rare. Arbetade som l\u00e4rare n\u00e5gra \u00e5r och \u00e4lskade mitt jobb. Jag och min hustru bildade familj. Vi fick tre s\u00f6ner i rask f\u00f6ljd och ytterligare en var p\u00e5 g\u00e5ng. Det var en lycklig tid.<\/p>\n\n\n\n\n
\"Nassim<\/td>\n<\/tr>\n
\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Nassim Hashemi. Foto: \u00a9 Anders Bystr\u00f6m<\/a><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

En till synes positiv framtid f\u00f6r mig och min familj fick ett abrupt slut. Oroligheterna i landet stegrades och kriget p\u00e5b\u00f6rjades. Med v\u00e5ld och hot f\u00f6rs\u00f6kte de tvinga in mig i arm\u00e9n i ett helt meningsl\u00f6st krig. Hade verkligen k\u00e4mpat f\u00f6r att bli l\u00e4rare. Bildat familj. Alltid arbetat f\u00f6r att familjen ska f\u00e5 det bra. Och nu krig och el\u00e4nde. Best\u00e4mde mig tidigt f\u00f6r att fly fr\u00e5n Afghanistan. Vi placerade v\u00e5ra tre s\u00f6ner i s\u00e4kerhet hos sl\u00e4ktingar. Jag hustrun och v\u00e5r nyf\u00f6dda dotter flydde till grannlandet Iran. Det var sv\u00e5rt att etablera sig i Iran. Fick inget jobb som l\u00e4rare hur mycket jag \u00e4n f\u00f6rs\u00f6kte. Under tiden intensifierades kriget i Afghanistan. Bomberna f\u00f6ll allt t\u00e4tare \u00f6ver Kabul. I och med detta blev det allt sv\u00e5rare att h\u00e5lla kontakt med mina f\u00f6r\u00e4ldrar, syskon och sl\u00e4ktingar. Trots idogt jagande lyckades jag inte skapa kontakt. Slutligen fick jag beskedet att huset som min mamma, pappa och syskon bodde i hade tr\u00e4ffats av en bomb och att samtliga var d\u00f6da. Det \u00e4r sv\u00e5rt att tala om. Har sv\u00e5rt att h\u00e5lla tillbaka t\u00e5rarna n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n\n\n\n\n
\"Nassim<\/td>\n<\/tr>\n
\n

Nassim Hashemi. Foto: \u00a9 Anders Bystr\u00f6m<\/a><\/span><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Jag var 25 \u00e5r. Hade f\u00f6rlorat min mamma, pappa och syskon. Dessutom hade jag tre s\u00f6ner i Afghanistan som jag inte riktigt visste om de levde eller inte. Efter m\u00e5nga om och men fick jag veta att tv\u00e5 av dem var i livet. Idag har dessa pojkar fyllt 24 respektive 26 \u00e5r och bor i Iran. Den tredje sonen har f\u00f6rsvunnit. Jag vet fortfarande inte om han lever eller inte. K\u00e4nns hemskt att inte veta. Mycket jobbigt att tala om.<\/p>\n

Under 24 \u00e5r hankade jag mig fram i Iran med en massa str\u00f6jobb. Har alltid varit stark i kroppen. Jag arbetade med att bygga v\u00e4gar och att bygga stora hus. Gjorde allt inom byggsv\u00e4ngen. Samtidigt s\u00f6kte jag en utbildning inom postv\u00e4sendet. Minns \u00e4n idag hur glad jag blev n\u00e4r jag blev antagen p\u00e5 den utbildningen. Efter 8 m\u00e5nader var jag klar med utbildningen och kunde b\u00f6rja jobba som brevb\u00e4rare.<\/p>\n

Kriget i Afghanistan p\u00e5gick fortfarande och FN h\u00e4nvisade oss till ett flyktingl\u00e4ger eftersom jag och min familj inte kunde \u00e5terv\u00e4nda till landet. Ville inte uts\u00e4tta min fru och dotter f\u00f6r de risker som det innebar. Tidigare hade jag sagt nej till att vara med och befria landet och det beslutet innebar en direkt livsfara f\u00f6r mig och min familj. Efter en kortare period i flyktingl\u00e4ger f\u00f6rflyttades vi med flygplan till Sverige. Landade p\u00e5 Arlanda och d\u00e4refter tog vi flyget till \u00d6rnsk\u00f6ldsvik.<\/p>\n

I Iran var det 35 grader varmt. Som sagt, det blev en chock n\u00e4r vi landade i \u00d6-vik. Hade v\u00e4ldigt sv\u00e5rt med temperaturskillnaden. Det tog mig ett helt \u00e5r innan jag f\u00f6rstod mig p\u00e5 de olika \u00e5rstiderna. Nu tycker jag att det g\u00e5r bra. Under tiden i IVK arbetade jag i slalombacken n\u00e4r det var minus 27 grader. Det var kallt men det gick bra. Man v\u00e4njer sig med det mesta.<\/p>\n

Tittar jag tillbaka p\u00e5 tiden i IVK \u00e4r jag v\u00e4ldigt tacksam f\u00f6r att arbetskamraterna hj\u00e4lpte mig med det svenska spr\u00e5ket. Det skapade goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att klara av jobbet som jag har idag p\u00e5 \u00e5terbruket i Bj\u00e4sta. Mitt arbete \u00e4r att montera ner datorer och att sortera delarna i ordning. Dessutom handleder jag alla nya som b\u00f6rjar hos oss. Trivs mycket bra med jobbet och arbetskamraterna. Vill \u00e5terkoppla till svenskan och ber\u00e4tta att n\u00e4r jag tittar p\u00e5 tv p\u00e5 kv\u00e4llar och helger g\u00f6r jag alltid det med hj\u00e4lp av den svenska textremsan. Hustrun har blivit \u00e4nnu b\u00e4ttre p\u00e5 svenska \u00e4n vad jag \u00e4r. Vi pratar alltid svenska hemma. F\u00f6rresten vi har en grabb till numera. Han \u00e4r 22 \u00e5r och studerar p\u00e5 universitet i Ume\u00e5. Kanske blir \u00e4ven han l\u00e4rare. Det skulle vara roligt. Dottern bor idag i Oslo. Hon \u00e4r gift och har tv\u00e5 flickor. J\u00e4tteglad att det g\u00e5tt s\u00e5 bra f\u00f6r henne och barnen.<\/p>\n\"Nassim\n

Nassim Hashemi. Foto: \u00a9 Anders Bystr\u00f6m<\/a><\/span><\/p>\n

Avslutningsvis, vi kommer att bo kvar i Sverige. Dr\u00f6mmen vore att \u00e5terigen b\u00f6rja jobba som l\u00e4rare. Men d\u00e5 m\u00e5ste jag b\u00e4ttra p\u00e5 svenskan \u00e4nnu mera. Ett jobb p\u00e5 posten skulle ocks\u00e5 vara roligt. Jag gillar att jobba h\u00e5rt. Vill alltid l\u00e4ra mig n\u00e5got nytt. Har k\u00e4mpat h\u00e5rt under hela mitt liv och aldrig gett upp. Trots alla tragedier och allt el\u00e4nde. Minst en g\u00e5ng om dagen brukar jag s\u00e4ga till mig sj\u00e4lv: Allt kommer att bli bra! Du kan! Du klarar det!<\/p>\n

 <\/p>\n

F\u00f6r k\u00e4nnedom:<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

Tillv\u00e4xtverket inbjuder till att s\u00f6ka medel f\u00f6r utveckling av sociala innovationer eller aff\u00e4rsutveckling i arbetsintegrerade sociala f\u00f6retag.<\/em><\/p>\n

IVK:s ledning har beslutat att l\u00e4mna in en ans\u00f6kan. M\u00e5let med ans\u00f6kningen \u00e4r att flera utrikes f\u00f6dda ska erh\u00e5lla samma m\u00f6jligheter som Nassim f\u00e5tt via arbets- och spr\u00e5kpraktik med svenska arbetskamrater p\u00e5 veckodagarna och under organiserade former.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bakom uttalandet st\u00e5r Nassim Hashemi. Han \u00e4r 59 \u00e5r och \u00e4r f\u00f6dd i Afghanistan. Nassim understryker hur viktigt det \u00e4r att l\u00e4ra sig det svenska spr\u00e5ket och att \u00f6va p\u00e5 svenskan hela arbetsdagarna tillsammans med svenska arbetskamrater. Att beh\u00e4rska det svenska spr\u00e5ket \u00e4r definitivt en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att komma in i det svenska samh\u00e4llet. Jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-939","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/939","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=939"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/939\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":941,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/939\/revisions\/941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=939"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=939"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ivk.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=939"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}